Ingen ljuspunkt i vardagen

Hela min motivation är borta. Det som kändes okej på morgonen försvann under dagen. Vi fick idag beskedet. Min skola ska läggas ner. Men jag hinner egentligen ta studenten innan det händer så enligt rektorn och lärarna kommer inte jag och de andra som går i trean att bli berörda. Spara på skitsnacket säger jag! Beskedet som kom var inte precis överraskande utan det visste vi i princip när vi började trean att det snart skulle bli på det viset. Men det är liksom inte riktigt förens nu det har gått in i skallen så att säga.



Idag fick jag dessutom veta att en lärare på skolan ska antagligen sluta efter jullovet. Jag har henne just nu i projektarbetet, psykologi, religion och historia. Historian tar ju slut nu till höstlovet, men jag hinner inte precis mata fram en rapport till fredag. Dessutom är hon min mentor och jag trivs otroligt bra med henne så det känns otroligt trist. Hela dagen idag började kännas helt meningslös. Mina klasskompisar hävde ur sig saker som "Varför ska vi göra detta, skolan ska ju ändå läggas ner?".

Det kändes som att musten och orken i alla helt plötsligt försvann och ingen verkade riktigt ha lust med någonting. Jag måste väl erkänna att jag är ganska sur också på ledningen. Jag känner som elev har jag noll koll på situationen. Rektorn har pratat både med ettorna och tvåorna och typ innebandygänget i trean, men hallå oss andra då? Vore det inte bättre att informera alla i trean vid samma tillfälle istället för att vi som inte håller på med innebandy ska få veta genom rykten och sådant? Även fast det inte ska "drabba oss" treor så vill jag också veta det som berör mig. Att lärare ska sluta berör ju faktiskt alla som har kurser med dem.

Jag hoppas verkligen på att jag vaknar på en bättre sida imorgon... För tillfället känns det bara jobbigt.

Kommentarer
Postat av: mamma

En vis kollega sa till mig en gång när det var jobbigt: När du kommit allra längst ner i dalen, då kan du inte sjunka längre. Då vänder det och går uppåt.



Så klokt och så sant!

Allt vänder och blir ljusare så småningom.

Kram



2010-10-28 @ 07:07:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0