Jag måste bara säga det jag förstår inte konceptet med Facebook. Varför har det blivit så himla stort? Jag förstår inte hur konceptet "Vad gör du just nu?" har blivit så intressant. Visst folk får jätte gärna ha Facebook om de vill, inte mig emot men det som stör mig att även om jag har valt att inte ha det så drar folk in mig i det ändå på olika sätt.

Jag stödjer inte olika "grupper" på facebook och jag vill inte ha deras sjutusen mail om vad som händer på facebook till just min mailadress. Det finns en anledning till varför jag själv inte har facebook och där med vill jag inte bli indragen där. Borde inte vara så svårt att förstå...

...och så må det vara. Luddes är nu idag inne på smådjurskliniken och ligger stadigt men säkert på operationsbordet. Jag måste säga att det kändes konstigt att låta dem ta bort hans svans men visst om detta kommer innebära att han mår bra så gärna för mig. Jag har hellre en frisk, kry och glad hund  utan svans i 3-4 år till än en sjuk och svag hund med svans i 6 månader till. Jag kan bara säga att jag hoppas att detta kommer att hjälpa honom!

När jag vaknade idag bredvid David och såg solen skina in genom fönstret blev jag riktigt glad och förväntade mig en bra dag. Blir alltid så himla glad över att vakna upp så med den bästa. Han har verkligen förändrat mitt liv och kanske till och med mig och min syn på livet. Jag ser livet nu i ett annat perspektiv och det är jag glad för.

Dagen har varit susen. Då den började med ett otroligt överraskande och bra resultat på naturkunskapsprovet. När den senare fortsatte med ett bra resultat på simningen. Helt klart nått mina mål och lite till, känns härligt! Lönebeskedet fick jag idag också, vilket var väldigt positivt emot vad jag hade förväntat mig. Nu så gäller det att satsa seriöst på allt så kommer det gå!

Tyvärr kommer morgondagen bli annorlunda, ganska tråkig rent ut sagt. Anledningen till detta är att min hund ska återigen genomlida en operation då de ska kupera svansen på honom eftersom han har en elakartad tumör som vi inte vill ska sprida sig. Jag vet att Ludde kommer att klara detta alldeles utmärkt.

Händer annars i veckan? Jo, studiedag! WIHOOO!

Glädjen sprudlar i mig och så är det! Bara 37 skoldagar kvar, alltså 7,5 vecka!

Hälsningar Sofie

Skrivit klart SvB-tal -check!
Skrivit klart PM -check!
Fått kommentar utav läraren -check!
Hoppat på ett ben och skrikit ut min glädje -check!

Kvällen igår var superlyckad måste jag säga. Taco, pannacotta och jordgubbar är susen!
Jag är säker på att alla hade en jätte trevlig kväll och tack allihop till presenterna! Blev sjukt glad.

Idag har jag och David fixat med hans bil. Bytt däck, tvättat och städat den. Det var faktiskt ganska mycket roligare än vad jag trodde att det skulle vara. Kan ju bero på att jag sprutade ner David med vattenslangen. Nä det gjorde jag inte riktigt, skvätte bara lite... (A) Var ju inte lika roligt sen när jag fick igen. Men sånt får man tåla.

På eftermiddagen gick vi på bio. Såg draktränaren i 3D. Var väldigt kul och det var en mysig film. Måstes rekommenderas. Dock måste kritik ges till SF som la till sitt feta 3D-tillägg i priset. Ofta de där brillorna kostar 30 spänn för att få lånas och sen ges tillbaka på återvinning. Finns billigare sätt kan jag lova!

Har haft en dundermysig dag med min David... Tack!

Ikväll så blir det fest hemma hos mig med de närmaste + en. Kommer nog bli kul! Det är jag övertygad om. Dock måste en hel del fixas innan dess.. Alltså bär det snart av till affären.

Detta kommer bli en lyckad kväll, det är jag övertygad om!

Man kan ju undra hur mycket de männen bryr sig för att hantera en kanin illa. Jag menar vem som helst tycker ju att det är skitkul att tända på LEVANDE kaniner och se på när de dör. Eller att kasta kaninen i väggen och stampa på den tills den mister livet. Eller kasta den till hunden. Javisst det gör ju vem som helst som inte har en smula medkänsla för de djur som finns på jorden. Ibland undrar jag verkligen vart världen är på väg. Och tydligen var brottet inte tillräckligt grovt heller för den ena får bara böter och två av männen riskerar fängelse upp till ett år. Detta borde ju för fan vara lika grovt som att döda en människa. Att hantera en annan individ på detta sätt tycker jag visar att man inte känner sympati för något levande.

Jag fattar inte varför människor anser att djur är mindre värda än människor. Vi är precis lika mycket värda allihop och vi förtjänar att hanteras med respekt oavsett om det handlar om en liten mus eller en stor ko. Bristen på respekt många människor har är en av alla anledningar till varför jag blev vegetarian. Kan inte beskriva min ilska till sådana människor, känn er hatade!!!!


Kommentera gärna synpunkter på detta...

Hälsningar Sofie

Jag är egentligen ganska ledsen inombords, men jag försöker dra på mig mitt skal som vissar ett glatt leende. Den här veckan har varit helt hysterisk för mycket, ingen tvekan om detta. Men jag ska för tillfället försöka glömma det och koncentrera mig på det jag borde, skolan. Jag hoppas för mitt egen skull att jag kan släppa de tankar som jag för tillfället har, men det kommer vara svårt.

Nu får inget mer hända. Det räcker nu! Jag vill stå upp och skrika ut min rädsla och ilska att förlora någon som jag håller kär. Ja, nu får det räcka!






Jag tänker på dig morfar... Var stark!

Om ni som läser min blogg har något förslag på hur man ytterligare kan samla in mer pengar till Tanzania projektet får ni jätte gärna skriva eller föreslå. Vi är hittills väldigt nöjda med våran insatts!

Ser fram emot detta så otroligt mycket!

Hälsningar Sofie

Jag försöker tänka på att det ska lösa sig, men jag är nu osäker på hur framtiden kommer bli. Kommer min lilla Luddis att bli bra eller ska han fortsätta vara sjuk? Trots att jag visste att risken fanns att det kunde bli så här så kunde jag ändå inte fatta det att det blev så här. Trots att jag har tänkt på detta nu enda sedan kvällen går det fortfarande inte in i huvudet att min glada jycke kanske snart inte kommer springa till dörren när man kommer hem eller så fort han hör en nyckel skramla.

För er som inte vet så hittades något som liknande en benbit; som såg ut som en extra svans för nästan en och en halv månad sen. Några dagar innan vi skulle uppsöka veterinär trillade den här biten bort och vi har inte hittat den. Trots detta åkte vi in med honom i alla fall och veterinären sa att det troligtvis var en talgkörtel och att den behövdes opereras bort. Därefter sas det att eftersom vi ändå kom upp i självrisken så borde vi skicka den på analys men egentligen skulle det nog inte behövas.

Mycket riktigt opererades min lilla vovve och de skickade det de opererade bort på analys som vi fick svar på nu i eftermiddags. Svaret var dock allt annat än positivt. Min lilla älsklings hund hade en elakartad tumör som med stor sannorlikhet kommer att komma tillbaka. Därför väntas nu ännu en operation för min vovve och amputera bort svansen. Tyvärr vet vi inte om detta kommer hjälpa, eftersom den kan ha spridit sig, då de är en elakartad tumör. Men det enda jag kan göra i nuläget är att be för att det ska gå bra för Ludde och ge honom den bästa tiden i sitt liv....

Jag vet inte vad som har hänt. Men helt plötsligt har all min luft pysit ut och jag vågar inte ta nästa andetag...

Hej alla ni som fortfarande inte har tröttnat på min blogg. Uppdateringen har varit otroligt dålig nu ett tag och det går ju inte att komma ifrån. Lovar nu att förbättra mina uppdateringar enormt mkt.

Påsklovet var ju härligt även om det innebar tidiga mornar för att kunna tillbringa lite extra tid med min sötnos. Det inleddes med att fira min och Davids 6 månaders dag. Tänk vad tiden faktiskt går fort. Ena stunden har man nyss träffats och nästa kan man pränta in ett halvårs minnen i hjärnstammen. Jag är otroligt glad över detta, det kan jag inte komma ifrån. Påsklovet avslutades faktiskt på ett redigt bra sätt då jag och övriga medlemar i Trion kom och gästade på en gudstjänst i Missionkyrkan där vi faktiskt lyckades genom sång och musik och prat få ihop 1660 kronor till förskolan i Tanzania. Ja, detta bådar gott för vårt projektarbete. Så är det :) En extra klapp på ryggen till min mormor, morfar, mamma och David som kom och kollade samt stöttade mig igenom den gudstjänsten. Det var härligt!

Jag ska säga er att trots ett enormt bra påsklov ser jag ändå fram emot dessa veckor som är kvar. De kommer bli tuffa som jag inte vet vad men samtidigt kommer det vara härligt sen att gå här ifrån med ett välförtjänt sommarlov med vetskapen om att jag har kämpat hela vägen genom detta, trots en del motgångar.

Dagen kommer bli grymt jobbig eftersom jag är världsnervös över vad för fel det är på min hund. Dock kan jag säga att all nervositet blandas med längtan efter min David. Vi kommer närmare och närmare varandra för varje dag som går och det känns underbart. <3

Ska försöka uppdatera under dagen!

Hälsningar Sofie