Melodifestivalstankar
I lördags drog hela Sverige ut med melodifestivalfeber. Hela dagen var det tippningar på att Salem Al Fakir skulle vinna, i alla fall från mig och David. När väl rösterna var räknade visade det sig något helt annat resultat än vad vi ville. Man undrar ju varför Anna just ska representera Sverige i Oslo. Vad har hon som Salem Al Fakir inte har?
Uppenbarligen är hon tjej, hon är blond, har en kass låt, seriös och sämst personlighet ever.
Vad Salem har däremot är desto mer, han är kille, är näst intill svarthårig, har en bra låt, energi, glädje och han är galen och har bäst personlighet. Han fick mest och högast röster utav den internationella juryn och en hel del från det svenska folket, därbland min och davids röst.
Hm... vem förtjänar att vinna? Den seriösa blondinen med en dålig låt eller.... Den galna, glädjerika energiknippet med en härlig och varierad låt? Svaret är uppenbart i alla fall för mig! VARFÖR HAR DET SVENSKA FOLKET DÅLIG MUSIKSMAK, SAMT EN DÅLIG KÄNSLA FÖR VAD SOM KOMMER FUNKA?
Visst jag fattar att vissa gillar henne. MEN!!!! Det kommer inte hålla i Eurovision. Hur sticker hennes låt ut egentligen? Förutom att hon viskar sig igenom ordet life? Precis ingenting! VIlken utstrålning har tjejen egentligen, precis INGEN ALLS! Så hur kommer det att hålla i Oslo när hon inte kan leverera låten ens i Sverige? Förhoppningsvis kommer vi inte ens komma in genom kvalet i år så slipper vi bli utskämda.
SALEM RULES!
Kommentarer
Trackback