Jag har tre stycken väldigt vackra djur. Två katter och en hund. Igår var vi iväg och vaccinerade våra små katter. Deras tredje vaccination faktiskt. Som de flesta säkert känner till hos mig är att jag är en extrem djurvän, extrem empati och tycker det är jobbigt att åka iväg på sådana små grejer som vaccination för våra små. Mest för jag vet att de inte vill.

 

I alla fall så åkte vi på en sådan sköterska eller veterinär som påstår att djur inte känner någonting. Visst säger man så till människor också när det gäller sprutor men sticket känns ju alltid. För människor brukar man dessutom i efterhand kunna känna av en vaccination att man kan få vissa symptomer på sjukdomen då man sprutar in en del av den och jag frågade om de kunde märkas något annorlunda på dem nu de kommande dagarna. "Nej då, de märker inte av någonting" fick jag till svar. Och kvällen igår satt jag och funderade på hur det skulle kunna vara så olika mellan katter och människor när vi är rätt lika i övrigt.

 

Svaret fick jag nu på morgonen när Keso (som förövrigt blev nysig förra gången efter vaccination) att han inte var helt obemärkt. Inte sjuk men det märktes på honom att han hade vaccinerats. Dock kan jag inte låta bli att störa mig på sådana människor som tror att djur inte känner något överhuvudtaget. Visst kanske inga allvarliga grejer men ändå dumt att påstå sådant, speciellt när det är någon med lite auktoritär inom ett visst område.